![]() |
![]() Samfundsväsendets konsekvenser i Sverige!Alla vet att Jönköping kallas Sveriges Jerusalem p g a dess många kristna. Ingen annan stad i Sverige har så många bekännande kristna, så stora församlingar, så många kd:are i kommunfullmäktige osv. Därför riktas många gånger det svenska folkets ögon till denna stad för att se om det är någon annorlunda situation i den staden jämfört med andra. Visst är aborttalen och skilsmässofrekvensen lägst där i hela Sverige. Arbetslösheten där är bland de lägsta också. Nyföretagandet och småföretagandet där är det inget fel på heller. Mycket annat gott skulle kunna räknas upp för Jönköpings del, tack vare en stor kristenhet. Men något "reformationens centrum" eller väckelseort går det inte att kalla Jönköping för. Staden borde vara det, p g a dess överlägset största kristenhet jämfört med alla andra städer i Sverige. Varför den inte är det beror på många olika saker. Men det avgörande svaret är de kristnas splittring i olika lärosamfund. När inte ens Frälsningsarmén kan hålla ihop utan har delat upp sig på "Frälsningsarmén" respektive "Svenska Frälsningsarmén", då har det gått långt. Se bilden här nedan från Jönköping. Jesus befallde sina lärjungar att älska varandra, utan villkor att ha samma teologi först. Kärleken är störst, inte renlärigheten! Den enda kyrkosplittring som Bibeln godkänner är den mellan de 5 förståndiga jungfrurna och de 5 oförståndiga. All annan gruppindelning mellan Jesu lärjungar är obiblisk och tyder på ljumhet, avfällighet, olydnad eller intellektuellt högmod! Nu är tiden inne för alla kristna att enas i varje stad till en enda ortsförsamling. Av praktiska skäl träffas man i mindre grupper, men ser sig som en enda församling. Man har möten som ortsförsamling ibland när allt Guds folk kommer samman till lovsång, apostolisk undervisning och tillbedjan. Liksom det sker ett snabbt uppbygge av Skökan just nu när påven har manat till "kristen enhet" genom att t o m säga sig vara redo att diskutera den största stötestenen av dem alla, nämligen påveämbetet, så sker det också nu i Anden ett församlande av alla Guds förskingrade barn. För det ska bli som Jesus säger "en hjord med en herde", Joh 10:16. Ju snabbare vi är på att lyda Andens maningar till en andlig enhet med den första kärleken som kännetecken, (till skillnad från Skökans organiserade enhet på sanningens bekostnad), desto mer smärtfritt kommer Andens enhet tillstånd. Men ju mer vi tvekar eller stretar emot detta enande, måste Herren ta till det klassiska styrmedlet: ekonomisk kris. Vi ser mycket riktigt just nu ett enande av väckelsekristenheten, de 5 förståndiga jungfrurna, genom sammanslagning av samfund, ungdomsförbund, förlag och tidningar. Men det har hitintills skett på grund av att det varit nödtvunget av rent ekonomiska skäl. Det är egentligen ett underbetyg åt de förståndiga jungfrurna att de bara kunnat ena sig av sådana orsaker. Men i framtiden kommer det att ske därför att vi älskar varandra i Kristus, därför att vi vill lyda Jesu nya bud samt därför att vi kommer att bli så pass trängda av ett antikristligt samhälle och överhet, att vi måste stå enade för att kunna bjuda motstånd! Det kommer att gå så långt, har Herrens Ande uppenbarat för mig, att vi kommer att tacka Gud för varandra av hjärtat när vi ser en annan kristen även om den "inte följer oss", Mark 9:38. Helt enkelt av den anledningen att vi kommer att ha gått igenom sådana kriser och segrar att vi lärt oss att om vi inte håller samman över samfundsgränserna, lider vi nederlag. Gud kommer i sin allsmäktighet att tvinga t. ex. varje kristen livetsord-hatare, att ödmjuka sig under Jesu nya bud, genom att inte få någon hjälp i en krissituation annat än genom just en "livetsordare". Omvänt kommer många "livetsordare" att få tacka Gud för varje lutheran och pingstvän som finns, efter att ha varit med om hur Gud valt att ge bönesvaret, nödhjälpen, visheten eller helandet genom just en sådan som man tidigare har föraktat eller sett ned på i sitt andliga högmod. Och så vidare. Till slut kommer det inte att finnas några samfund alls, utan bara två grupper kristna: förståndiga jungfrur och oförståndiga jungfrur. Grupp 1 kommer att ha det himmelska Jerusalem som sin första kärlek, andliga och geografiska destination samt vara ens medborgarskap. Grupp 2 kommer att ha Rom som sin kärlek, andliga hemvist, destination och medborgarskap. (Både EU-medborgarskap och påvekyrkomedlemskap i vissa fall). Har Du en ärlig längtan i ditt hjärta till Andens enhet med den första kärleken som sammanhållande band, då bör Du be om att själv få bli den andlige fribrytaren som kan gå i spetsen för detta skeende, i den helige Andes kraft. Motståndaren är inte din pastor eller äldstebröderna utan kontrollandar och "Labans ande" som finns i varje församling. Be och profetera fram Andens enhet! Ta egna initiativ till gemenskap över samfundsgränserna och framför allt: var ett föredöme i kärlek och skördearbete. Ingenting kan så fort och djupt ena Guds förskingrade får som just evangelisering, mission och andra utåtriktade Gudsrikesgärningar. Så länge man bara sitter i sin kyrka är det lätt att se fel och brister hos alla andra, men när man blir en Ordets görare, intar sådana saker sin rätta plats: sist! Utan den helige Andes kraft uppenbarad och i funktion på de kristnas möten och sammankomster, ter sig "Kyrkan" och den kristna tron tämligen ointressant bland ungdom och sökare. Detta är inte att undra på. Vem vill ha ett kraftlöst skal när det finns så många andra saker som drar och lockar. Ja, man kan ju t o m få tag på övernaturlig kraft hos mängder av nyandliga rörelser och hälsoterapier nuförtiden. Så varför försöka hos de kristna som själva nästan undantagslöst uppvisar sån kraftlös tro? Enbart formen, räcker inte för dagens ungdomar som är så vana att få snabba kickar och häftiga utmaningar. Det måste till ett andligt innehåll som det går att få uppleva själv, när som helst. Inte bara när det för en gångs skull kommer en andesmord helandeevangelist till stan´. Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande som är oss given, enligt Romarbrevet 5:5. Alltså har vi redan fått det vi behöver för att få tron att fungera även i tecken, under och kraftgärningar. För tron är verksam genom kärlek, säger Galaterbrevet 5:6. Men när vi har slaktat Kristi kropp i över dussinet olika samfundslemmar, skilda från varandra, då kan inte Jesu uppståndelsekraft manifesteras! I stället för att en hel kropp gemensamt visar sin samlade kraft, försöker varje lem göra det. Det är som att ett lillfinger ligger och sprattlar på ett ställe, en underarm gör samma sak på ett annat ställe o s v. Nej, endast genom en hel och fungerande Kristi kropp, vars samtliga lemmar lyder huvudets order, kan den kristna trons och Kyrkans kraftresurser uppenbaras. Det kommer att locka varje normalt funtad människa att börja intressera sig för den kristna tron. Hur många människor som har gått förlorade, och kommer att gå förlorade för evigt därför att de aldrig fick se Guds kraft i funktion någonstans, vet bara Gud! Vi har alltså ett enormt stort ansvar för våra medmänniskors frälsning. Det bästa sättet att vinna dem för Jesus är att låta ena oss som en Kropp. Resten kommer den helige Ande att göra! Olof Amkoff
|