Herrens Ande kom till mig i en dröm och varnade mig för Skökan och hennes svenska döttrar, enl Upp 17:5. Jag fick se en grupp människor som arbetade målmedvetet och oavbrutet på att bygga upp de svenska delarna av Skökans lemmar. Där jag stod på avstånd och såg detta ske, fördes en ung kristen man fram till mig. Jag vände mig till "killen" och förklarade skillnaden mellan  den "försanthållande" tron, enl Jak 2:19, och den tro som övervinner världen, enl 1 Joh 5:4. Killen var ointresserad och ville gå. Då greppade jag tag i honom och skakade om honom och nödgade honom att lyssna till mig samtidigt som jag pekade på skökobygget. Jag varnade honom genom att säga: Om du inte nu lär dig detta, kommer du att lida mycket svår förföljelse av den svenska skökan!

Vänner, det krävs hela tiden en profetisk framförhållning för att kunna leva i seger. Dessutom behövs det åratal av trosutövande för att tillskansa sig en tro som verkligen är den tro som Jesus talar om. Den tro som det räcker med att ha ett enda senapskorn av, för att kunna befalla problembergen att flytta sig. ”Inget ska då vara omöjligt för er”, Matt 17:20. Därför blev jag undervisad och varnad av Anden om detta. Av samma anledning ger jag det nu vidare.

Bibelns Sköka är hon som både rider det 10-horniga vilddjuret och har sin tron på 7 berg. Klassisk kristen väckelsetro har alltid förstått att Skökan är katolska kyrkan med dess påvetron i staden som är byggd på 7 berg, Rom. Det farliga med EU är inte de 10 hornen utan hon som rider, styr, bestämmer över vilddjuret. Hela det 17:e kapitlet av Uppenbarelseboken beskriver påvekyrkan i andliga symboler. (För detaljstudie i detta ämne, se "Lathund till Uppenbarelseboken" av undertecknad.) De 10 slutliga EU-länderna kommer ju tack och lov att utföra Herrens dom över Skökan, enl Upp 17:16-17. Hall El u Jah!

Den svenska dotterskökan sätts samman nu i en rasande fart genom alla ekumeniska strävanden hos framför allt katolska kyrkan å ena sidan och Svenska kyrkan, EFS, SMF m fl, å andra sidan. Skökans lemmar sätts samman under Antikrists andes och villfarelsens andes ledning. Detta sker även lokalt och individuellt. Jag har själv fått erfara hur katoliker och fanatiska anti-katoliker (!) samt förvirrade karismatiker förenar sig i att förfölja och hota Jesu brudesjälar. Sveriges Kristna Råd med 22 icke-väckelseinriktade samfund, ser ut att bli huvudkanalen för skökokristendomen att breda ut sig i Sverige. De väckelseinriktade samfunden med lika många medlemmar som SKR representerar, har valt att stå utanför. Jesu liknelse om de 10 jungfrurna går i uppfyllelse här. De 5 förståndiga jungfrurna har dubbel dos av Andens olja, medan den andra hälften av kristenheten saknar andedopets utrustning. Därav den svenska kristenhetens tudelning i SKR, respektive i frihet.

Kampen mellan Bruden och Skökan finns förebildad i Samuelsböckerna. Saul och hans folk står för den religiösa avfälliga skökokvinnan medan David och hans folk står för Jesu Brud. En kristens förvandling till skökokristen orsakas av samma saker som var anledningen till att Herren förkastade Saul. Det vill säga: gensträvighet, motspänstighet och förkastande av Herrens ord, enl 1 Sam 15:22-24. De kyrkor och individer som likt Saulus inte lyder Guds ord, begår trolldomssynd och öppnar sig för onda andar enl 1 Sam 15:23 och 16:14. Därav all New Age inom och återkatolisering av Svenska kyrkan m fl samfund. Brudesjälar hänger sig i sina hjärtan åt Gudsdyrkan och lydnad enl 1 Sam 16:7. De kyrkor och enskilda som lyder Ordet kan likt David besegra världens ondska, Goliat, i 1 Sam 17:45,47. Bland brudesjälar återfinns det en brödrakärlek som är måttet på den första kärleken. Jämför David och Jonatans kärlek i 1 Sam 18:1. Det andliga avundet hos väckelselösa skökokristna, på segerrika brudekristna, öppnar deras hjärtan för hatets, inkvisitionens, konventikelplakatets och den religiösa förföljelsens andemakter, 1 Sam 18:5-15. (Läs Rick Joyners bok "Skörden" sid 111 ang. förföljelsen i kommande tider!) Förföljelsetider är också tider av stark profetisk hänryckning, andeutgjutelse över Bruden enligt 1 Sam 19:20-24. Mitt i dessa kommande tider av religös förföljelse, får vi inte ”sätta kött till egen arm” utan måste lita på att Herren är vår domare enligt 1 Sam 24:13 och Rom 12:19. Tvivlar du om förföljelse i framtiden, läs då Gal 4: 29!

Ofredstider kommer än en gång att bli verklighet i Sverige och Europa. (Europa är ju namnet på den välfärdsgudinna som krävde människooffer, enligt den grekiska religionen, "mytologien".) Då kommer skökokristna att likt Saul, vända sig i hemlighet till ockulta medier och spåmän för att få råd, i brist på den helige Andes ledning! Se 1 Sam 28:4-8. (Detta sker ju redan nu i liten skala bland köttsliga kristna.)  2 Sam 2:11 lär oss att "tygla visionen", invänta tills segern blir oss given från himmelen, enligt den andliga lagen i Joh 3: 27. Kapitlet i andra Samuelsboken bekräftar även att Guds folk har lätt att utmana varandra och hamna i inbördeskrig enligt 2:26f. De kristna ledare som inte följer Joabs och Abners exempel, att befalla sina "får" att upphöra att förfölja sina bröder, är ryggradslösa och ansvariga för stridigheterna inom Kristi kropp.

”Kriget mellan Sauls hus och Davids hus blev långvarigt. Därunder blev David allt starkare och starkare, men Sauls hus allt svagare och svagare”, 2 Sam 3:1. Jämför med dagens situation. Märker du detta skeende? Även en annan händelse i detta bibliska drama har dagsaktualitet för oss: 2 Sam 6:13-16, 20-23 och 1 Krön 15:29. David är ju GT:s främste förebild på Jesus. Davids ena hustru Mikal är då logiskt sett en förebild på en del av Jesu trolovade, nämligen de som inte står ut med hänförelse och lovsång m.m. inför Herrens ansikte. Så blir dessa kristna också utan barn, väckelselösa, inga andliga barn får de från Gud, så länge de likt Mikal, har förakt i sitt hjärta.

Avslutningsvis måste vi vara på vår vakt mot all form av samfundsväsende hos oss själva. Vi ska inte nitälska för våra sammanhang och vad vi kallar dem. Låt oss istället vinnlägga oss om att låta Jesu nya bud, ja befallning, bli det allra viktigaste: att vi, hans lärjungar ska älska varandra. Det är mycket viktigare än renlärigheten. Det var ju strävan att vara så renlärig som möjligt, som tog död på den första kärleken hos församlingen i Efesus. Vilket hela kyrkohistorien bekräftar om och om igen. Störst av allt är inte tron eller läran, utan kärleken. Trosväckelsen måste gå vidare till en kärleksväckelse nu. Det har redan kommit ett nytt vin efter trosförkunnelsevinet! De som i nitälskan för sitt sammanhang, nytt eller gammalt, inte vill ödmjuka sitt hjärta inför Jesu nya bud, kommer Skriftens ord i Lukas 5:39, att gå i uppfyllelse på: den som har smakat det gamla vinet vill inte ha något nytt vin, för han tycker det gamla är bättre!

Olof Amkoff