Jesus berättade i Matteus 25:1-13 en liknelse om 10 jungfrur. Tyvärr råder det en stor förvirring om vilka dessa representerar. Många kristna vet inte hur den ska tolkas och förstås. Jag har hört och läst de mest skilda tolkningar och utläggningar! Glädjande nog har allt fler och fler förkunnare och bibelläsare världen över fått ljus över denna oerhört viktiga liknelse. Det är naturligtvis inte meningen att hans liknelser ska förvirra oss utan tvärtom säger Jesus: "Er är givet att lära känna himmelrikets hemligheter, men för dem som står utanför meddelas alltsammans i liknelser", enl Matt 13:11 och Mark 4:11. Jesu liknelser handlar alltså om himmelrikets hemligheter! Hur viktigt är det då inte att ta tid till att läsa och bedja över dem, för att kunna förstå dem?

Därför inskärper Han i Markus 4: 13 "Förstår ni inte denna liknelse, hur ska ni då kunna fatta alla de andra liknelserna?" Markus skriver i 4:33-34 att Jesus bara använde liknelser efter deras förmåga att fatta dem, samt att "han uttydde alla liknelserna för sina lärjungar när de var ensamma med honom." Alltså är det fullt möjligt för oss att förstå dem, men vi måste vara ensam med honom i bibelstudium och bön för att ge honom en chans att tala till oss genom sitt Ord, om vad denna liknelse vill säga oss idag.

Liknelsen i Markus 4 om såningsmannen finns uttydd av Jesus i Bibeln, men inte liknelsen om de 10 jungfrurna. Det går naturligtvis ändå att få reda på den verkliga innebörden av den. Jesus sa ju att han skulle ge oss "en annan hjälpare, Sanningens Ande, han ska lära er allt", enligt Johannes 14:26. Enligt Johannes 16:13 ska "sanningens Ande leda er fram till hela sanningen". Han ska göra detta genom att "ta av mitt och förkunna det för er"
enligt Joh 16:14. Alltså ska han även hjälpa oss med liknelsetolkning! Även bibelordets sammanlagda undervisning är oss till stor hjälp med detta. Psalm 119:160 säger att "Summan av ditt ord är sanning". Med andra ord, det man inte förstår på ett ställe i Bibeln, finner man svaret på i ett annat. Därav inser vi även hur viktigt det är att tillägna sig hela Skriften, inte bara NT eller andra valda delar av summan av sanningen!

Ett villkor för att förstå liknelser är att läsa dem noga. Vi kan då först och främst se att liknelsen börjar med en tidsangivelse, "Då ska det vara..." i Matt 25:1. Det hänger samman med vad han sa i versen- och i sammanhanget före, nämligen hans stora s k "eskatologiska" tal om denna tidsålders avslutning och sin återkomst. (Kapitelindelningen kom till först på 1200-talet och versindelningen på 1500- talet!) Alltså talar sammanhanget i kapitel 25 om samma sak som kapitel 24, vilket är vad Jesus syftar på när han började med: "Då...".

Liknelsen fortsätter med att säga vad den handlar om "Då ska det vara med himmelriket..." Den handlar alltså om de kristna, Församlingen, Kyrkan, Kristi Kropp. Inga ofrälsta människor har tillträde till himmelriket. En till precisering om vilka det handlar om, ger oss själva namnet på liknelsen. Jungfru är den bild som även Paulus använder om de troende i 2 Kor 11:2 "Jag nitälskar för er, såsom Gud nitälskar, och jag har trolovat er med Kristus och ingen annan för att kunna ställa fram inför honom en ren jungfru." Även Jesaja använder detta uttryck och bild i 62:5. Skriften använder aldrig benämningen jungfru i andlig bemärkelse om någon syndare, ogudaktig eller opånyttfödd människa.

De tog alla sina lampor med sig för att gå ut och möta sin brudgum. Denna symbol uttyder Ordspråksboken 20:27 åt oss, för där står att "Anden i människan är en Herrens lykta, den utrannsakar alla hjärtats innandömen". Alla 10 var alltså inställda på att få möta Jesus vid hans återkomst. Men varannan av dem var oförståndig för de hade ingen olja med sig till lampan. Olja är en av Bibelns allra enklaste och vanligaste symbol att förstå, nämligen den helige Andes smörjelse och kraft. Se t ex 1 Sam. 16:13, 2 Kor 1:21-22 och Apg 10:38.

"De oförståndiga tog sina lampor, men tog ingen olja med sig. De förståndiga tog olja i sina kärl tillika med lamporna." Det som skiljer dessa kristna åt är alltså ett kärl med Andens olja i. Vad detta kärl kan vara är också lätt att förstå. Det är helt enkelt den extra utrustning som Andedopet, Andens uppfyllelse ger. Ordet andedop återfinns inte i bibeln men väl uttrycken "döpa i helig Ande" m fl. Ordet "treenig" finns inte heller i Bibeln, men ändå är det något som alla kristna tror på. Andedopet är rikligen dokumenterat i både GT och NT. (För den som vill läsa mer om andedopets förebilder i GT samt dess verkligheter och verkningar i NT, kan undertecknads bibelstudium om detsamma rekommenderas.) Att andedopet gör oss till förståndiga jungfrur märker man bäst själv efter att ha fått vara med om det, men det finns naturligtvis även skriftstöd för det. Den kristna kyrkans första diakoner var alla andedöpta och det beskrivs med orden i Apg 6:3 "Så utse nu bland er sju män som har gott vittnesbörd om sig och är fulla av ande och vishet". Kol 1:9 säger "Allt ifrån den dag då vi fick höra härom har vi därför å vår sida inte upphört att be för er och bönfalla om att ni må bli uppfyllda av kunskap om Guds vilja i allt slags andlig vishet och andligt förstånd."

Liknelsen fortsätter med att "brudgummen dröjde så länge att alla jungfrurna blev sömniga och somnade." Detta talar om att det handlar om den sista generationen kristna, de som lever vid tidsålderns avslutning och Jesu återkomst, eller med andra ord: Laodicea-församlingens tid. Den ljumma, avfälliga, sista tidens kyrka, enligt Upp 3:14-22. (Även Filadelfia-församlingen i samma kapitel är den sista tidens kyrka. Den representerar de 5 förståndiga jungfrurnas kyrka!)

"Men vid midnattstiden ljöd ett anskri: 'Se, brudgummen kommer! Gå ut och möt honom.' Då stod alla jungfrurna upp och redde till sina lampor." Än en gång får vi en tidsangivelse genom orden "vid midnattstiden". Den handlar alltså om de kristna som lever vid tiden för Jesu återkomst. En ärkeängels röst väcker de troende med att uppmana dem till att "se", ge akt på tidens tecken. För de vittnar då om Herrens återkomst vilken dag som helst. Ängeln använder orden "Gå ut" vilket är samma ord som Upp 18:4 använder, strax före Jesu återkomst och hans dom över Skökans falska kristendom. Att alla jungfrurna försökte ordna till sina "lampor", dvs sitt andliga ljus och tillstånd, tyder på en nödvändig helgelse. För Jesu brud ska vara "utan fläck och skrynkla och annat sådant, fastmer ska hon vara helig och ostrafflig" enligt Ef 5:27.

När denna sista helgelsekampanj ska utföras märker de oförståndiga att "våra lampor slocknar". Först och främst är detta en oerhört tragisk kraftlöshetens bekännelse! För det andra är det en varningssignal till dagens kristenhet att "Rannsaka er själva om ni är i tron. Ja pröva er själva. Eller känner ni inte med er själva att Jesus Kristus är i er? Om inte så håller ni inte provet", 2 Kor 13:5. Provet som Paulus menar är vad han skriver i Ef 3:16-17 "...att ni genom hans Ande växer till i kraft till er invärtes människa och att Kristus genom tron må bo i era hjärtan..." Än en gång ser vi att detta endast kan ske genom Andens smörjelse.

De ber därför sina förståndiga trossyskon att få av deras olja, men det varken kan de göra, eller vill de göra. Istället får de oförståndiga som svar att de borde gå och "köpa sig" olja. Detta uttryck syftar på vad Jesus säger till Laodiceas församling i Upp 3:18: "Så råder jag dig då, att du köper av mig guld (tro) som är luttrat i eld (dopet i helig ande och eld, Luk 3:16), att du köper vita kläder till att kläda dig i (trons rättfärdighetsklädnad enligt Upp 19:8), att du köper ögonsalva till att smörja dina ögon med för att du ska kunna se." Ännu en gång ser vi hur Jesus betonar vikten av den helige Andes smörjelse i våra liv. Har dessa kristna aldrig tidigare bett om att få bli delaktig av "den tillkommande tidsålderns krafter", enligt Hebr 6:5, får de sannerligen anledning att göra det när den bittra sanningen om deras andliga status blir bevisat i all sin tydlighet! För be om att fa helig ande, måste vi göra, enligt Jesus i Lukas 11:13. Dessutom säger Jesus i Lukas 12:35, till alla sina bekännare att "ha era lampor brinnande"!

Tack och lov kommer de 5 oförståndiga jungfrurna att kunna köpa Andens olja till sina lampor och kärl enligt liknelsens vers 10. Men det tragiska är att det är ändå för sent för att kunna få vara med om Lammets bröllop, vilket föregås av uppryckandet! Jesu berättelse fortsätter nämligen med att förklara att bara "de som var redo gick in med honom till bröllopet, och dörren stängdes." Det krävs nämligen en viss tid av att ha helgats i andedopets kraft, för att ha fått Andens kärlek, "den första kärleken" till Jesus. Utan brudekärlek till brudgummen blir det naturligtvis inget bröllop, giftermål och andlig "bröllopsnatt"! Andedopet kan liknas vid förlovningsringen av guld. Den ger oss en kärlek och tacksamhet av blodsförbundskvalitet, till Honom som har köpt oss med sitt eget dyrbara blod. Man måste först varit förlovad ett tag innan man gifter sig. Utan andedopets "förlovningsring" är man inte förlovad och kan därför inte få bli delaktig i Jesu Brud. Upp 19:7 säger att "tiden är inne för Lammets bröllop och dess brud har gjort sig redo." Samma ord används alltså på båda ställena om att Jesu brud, de förståndiga jungfrurna ska själva göra sig redo genom att helga sig i den helige Andes kraft.

"Sedan kom de andra jungfrurna tillbaka och sa: 'Herre, herre, öppna för oss', men han svarade och sa 'Sannerligen, jag känner er inte'." Detta uttalande av Jesus ska inte förväxlas med det han säger till en helt annan grupp av kristna, i Matt 7:22-23. "Jag har aldrig känt er, gå bort ifrån mig ni ogärningsmän." Ogärningsmän säger han inte till de 5 oförståndiga jungfrurna. Ogärningsmännen berömmer sig av sina karismatiska gärningar, i vers 22. Det är någonting som oförståndiga jungfrur varken håller på med eller är intresserade av, för det har med Andens nådegåvor att göra. Sådant är inte oförståndiga jungfrur, dvs oandliga, köttsligt sinnade kristna, intresserade av. (Förlåt mig dessa uttryck, men grundtexten använder faktiskt "dåraktiga" om de jungfrur som inte hade oljan!) Ogärningsmännen hade kanske haft den första kärleken en gång men sedan fått en hemlig längtan att bli "erkänd" och "respekterad" för sina kraftgärningar, utdrivna onda andar och profeterande i Herrens namn, i stället för att låta Jesus "känna dem". Detta uttryck använder hela Bibeln igenom när det gäller att ha sexuellt umgänge. Det är detta som är den stora skillnaden mellan de två grupperna av jungfrur. De förståndiga har med Andedopets hjälp lärt känna Jesus i en intim kärleksrelation, vilket är vad Skriften menar med att Jesus har fått känna dem eller att Han känner dem. Samma uttryck använder även Daniel i 11:32 "men de av folket som känner sin Gud ska stå fast och hålla ut. Och de förståndiga bland folket ska lära många insikt."

Liknelsen avslutas med Jesu ord "Var fördenskull vakande, för ni vet inte dagen eller stunden." Att vara så pass vakande i sin ande är omöjligt utan den helige Andes hjälp. Den hjälpen ges enbart i och med Andens dop!

Vad blir följderna för de oförståndiga ?

I och med att de är jungfrur och trots allt väntar på Jesu återkomst, inte Antikrists ankomst, kommer de att behandlas med nåd i slutänden. Men som konsekvens av att de under hela sitt kristna liv, så ringaktat "Andens gåva" (Apg 2:38) och "Abrahams välsignelse" (Gal 3:14) blir de tvungna att genomlida hela vedermödan. (De blir som tidigare nämnts, inte medtagna till himmelen och det då färdigställda Lammets bröllop. Det är detta som det så kallade "uppryckandet" handlar om, vilket Paulus nämner i 1Tess 4:15-18. Jesus nämner också detta i Matt 24:37-42 och i Joh 14:2-3. För de förståndiga jungfrurna blir vedermödan förkortad, enligt Matteus 24:22.) Det innebär att de efter att ha börjat vittna i den helige Andes kraft i sina liv, blir halshuggna, Upp 20:4 och 6:9-11. För de gick bort och köpte oljan till sina lampor! Här ser man Guds rättvisa, vishet och nåd i samverkan. Trots att de hade varit oförståndiga jungfrur hela sin kristna tid, får de ett "straff" som gör att de för första gången i sina liv kan vittna om sin kristna tro ända till döds! "Oljan" gör att de kan stå emot Antikrists utpressningstaktik att bara de får köpa eller sälja något som är märkta med hans namn eller nummer.

I Upp 6:9-11 får de också som lön den vita fotsida klädnad de blivit uppmanade till att köpa i Upp 3:18! De får även enligt Upp 20:4 regera med Kristus de 1000 åren av fridsrike på jorden. Så det är inga dåliga belöningar Gud ger dessa sina olydiga barn! Men ännu bättre är det att vara ett lydaktigt barn till Gud. Då får man vara med om att leva det kristna livet i den helige Andes kraft! Man slipper att i sin egen kraft försöka helga sig, vittna, be osv. För med Andens kraft i sitt liv får man uppleva hur den helige Ande helgar till den milda grad att man dör bort från den ena synden efter den andra. Ens kött blir korsfäst som det heter. Man får gå in i förberedda gärningar till vittnesbörd i Andens kraft.

Med andedopet följer Andens nådegåvor och Andens frukt till ett mäktigt vittnesbörd om att man är född på nytt, har Guds livskvalitet inombords osv. Genom nådegåvorna kan man dels göra någonting åt en annars hopplös situation för en medmänniska, dvs visa kärlek, men även visa på Guds existens och intresse för syndaren till omvändelse, bättring, syndernas förlåtelse och evigt liv.

En enda Andens kraftgärning kan göra långt mer än timmar av intellektuella debatter för att bevisa Guds existens. Det är vad Jesus menar i Matt 11:11 "Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! För om de kraftgärningar som är gjorda i er hade blivit gjorda i Tyrus och Sidon, så skulle de för länge sedan ha gjort bättring i säck och aska." Det var ju för Jesu övernaturliga tecken och under som lärjungarna och allt folket förstod att Jesus var Guds Son. Detta gav gudsfruktan i människornas liv. Inte var det för hans vederläggande av de skriftlärde och fariséerna. Nej, tecken, under, mirakler och kraftgärningar var Guds strategi både i Jesu liv, i lärjungarnas och Paulus' liv. Läser man evangelierna och Apostlagärningarna noga, ser man detta. Samma strategi gäller än i dag naturligtvis!

Men framför allt ger Andedopet kärlek till Jesus, till sanningen och Guds ord, Bibeln. Det är ju som vi har sett just detta som kommer att rädda den del av kristenheten som Jesus kallar "förståndiga jungfrur" från martyrskap till sitt eget Bröllop! Så låt dig uppfyllas av helig Ande om du ännu inte är andedöpt. Det är mer eller mindre en befallning från Herren att göra det. För att få de förståndiga jungfrurnas antal fulltaligt innan sin återkomst, kommer Jesus att tala kraftigt till sin Församling om detta och säkert döpa en hel del kristna i Ande och eld trots deras intellektuella motstånd eller oförstånd och okunskap!

Som sagt är det Jesus som döper i helig ande, så det är ingenting vi behöver vara rädda för att det ska bli fel eller hysteriskt på något sätt. Det har vi skriftens ord på i Matt 3:11, Mark 1:7, Luk 3:16 och Joh 1:33. Paulus försäkrar oss också om att "profetens ande är profeten underdånig" i 1 Kor 14:32. Det vill säga att den kristne hela tiden har kontrollen själv över sin ande och andedopets följdverkningar. Vi blir inte styrda in i någonting osunt eller okontrollerbart agerande. Paulus svarar på den kritiken i 2 Kor 5:13 med: "om vi varit 'från våra sinnen', så har det varit i Guds tjänst". Petrus kom i "extas" säger grundtexten i Apg 10:10 vilket är översatt med hänryckning. Så var inte rädd för Andens dop. Den tredje personen i gudomen, den helige Ande, är lika kärleksfull och god som Fadern och Jesus! De är ju ett.

Av egen erfarenhet måste jag säga att efter 20 år som andedöpt kristen är det det mest spännande och fascinerande liv jag erfarit. De första två åren av kristet liv utan Andens dop var underbara också, men det går inte att jämföra. Hade jag inte blivit andedöpt, skulle mitt kristna vittnesbörd sakta tynat bort eller förblivit lika svagt, omoget och tafatt som det var från början. Den personlighetsutveckling och mognad i den helige Ande som jag har gått igenom sedan dess hade varit helt omöjligt utan andedopets hjälp. Bönelivet har förvandlats från att ha varit något torrt tråkigt, lagiskt och bara i nödfall, till att bli en helt ny värld av ständiga bönesvar, härlighetsupplevelser, profetiska hälsningar och kraft till själavård i förbönsstunder. Bibelläsningen har genomgått samma fruktbärande förvandling från bokstäver som dödar till det som ger det kristna livet Liv!

Mycket mer skulle kunna sägas om Anden, andedopet, smörjelsen osv. Istället rekommenderar jag att Du läser Guds Ord, Bibeln, Skriften för att själv se vad den har att säga om allt detta. Gör det under bön. Du kan med fördel läsa mitt lilla bibelstudium "Andedopet i GT och NT" som jag tidigare nämnt. Läs även böcker som handlar om detta och undervisar däri. Då rekommenderar jag framför allt David Yonggi Chos bok "Den helige Ande - min hjälpare" och Benny Hinns böcker om Anden och Smörjelsen.

Olof Amkoff